Jag snubblade över ett inslag på Youtube. Det handlade om en schacköppning som kallas Staffordgambit. Den börjar som ryskt parti, men är full av knepiga fällor för motståndaren.
Staffordgambit går så här:
1. e4 e5
2. Sf6 Sf3 (ryskt parti)
3. Sxe5 Sc6
4. Sxc6 dxc6 (Staffordgambit)
Det leder till ställningen i bilden, där vit har hoppat tre gånger i rad med hästen och sedan bytt den mot en häst som bara har hoppat en gång, men vunnit en bonde på köpet:
Staffordgambit
Eftersom jag har spelat ryskt rätt mycket (i min korta karriär) tänkte jag att det kunde vara vettigt att prova den här spännande varianten. Jag menar, om motståndaren avviker från de drag som leder till Staffordgambiten är det ändå bekanta ställningar inom den ryska öppningen som jag kommer att hamna i.
Trots att motståndaren i det här fallet lyckades undvika de vanligaste fällorna (så vitt jag har förstått det) gick det ändå över förväntan, och ganska snabbt.
I ställningen efter vits nionde drag (se bilden nedan) hade jag väldigt, väldigt svårt att hitta rätt drag, det ska erkännas. Jag var mycket nära att klicka iväg både ett och två andra drag. Men jag kände mig inte riktigt nöjd med konsekvenserna. Jag tyckte det verkade som om jag skulle förlora den press jag hade mot vits kung. Så jag höll inne och gav saken en ny chans senare, flera gånger. Hade det varit en tajtare tidsgräns hade jag säkert missat det drag som jag sedan valde.
Kan du hitta det bästa draget här?
När man ser det efteråt verkar det inte så svårt. Det är ju matt i tre drag, ett helt normalt schackproblem alltså. Problemet under ett parti är att man inte vet att det finns en matt i tre drag. Jag övervägde både Da4, Lf5 och Dxg2 innan jag hittade det enda draget som är rätt här: Dg1+!
Det verkar ju som ett ganska visset drag, eftersom tornet bara kan ta damen, eller hur? Ja, det är ett damoffer. Men det är värt det, för efter Txg1, vilket är tvingat, följer slutknorren: Sf2# – schackmatt:
Pang! Det är första gången jag får äran att själv sätta in en så kallad “kvävmatt”. En mattbild som är så fruktansvärt elegant och förvånande, och som man har suttit och gapat åt i olika schackböcker men inte fått läge att utföra i sina egna partier. Nu fick jag det.
Ihop med en ny rating på 1374 – personbästa – gör det 4 oktober 2021 till en riktigt stor dag. Stor i det lilla! 🙂
