Med taktik i schack menar man en manöver som utförs på ett par-tre drag. Ofta handlar det om en smart liten fint som gör att du kan ta en av motståndarens pjäser. Det kan också handla om en mindre fördel, som att du tvingar fram ett fördelaktigt pjäsbyte eller öppnar en linje in mot motståndarens kung.
Taktiska finter och fällor är själva tjusningen med schack, tycker många. De taktiska figurerna är relativt lätta att förstå, du kan plugga in dem, och du kan träna på dem precis hur mycket du vill hemma på kammaren med både böcker och appar. Den träningen kommer dessutom att hjälpa dig på ett konkret sätt i dina egna schackpartier, för taktiska manövrer spelar en central roll i varje schackparti. Det hjälper inte din motspelare att hon är ett strategiskt geni, om du plötsligt snor hennes dam!
Om man tittar på ett parti mellan två stormästare ser man kanske inte så mycket av taktiska fällor. Det är sällan de här spelarna låter sig bli fintade. Mästarpartier kan te sig statiska och nästan byråkratiska (som Beth i Queens Gambit uttrycker det vid första mötet med Borgov). Men det beror enbart på att mästarna ser fällorna i förväg och navigerar runt dem. Under ytan myllrar även mästarnas partier av taktiska hot och möjligheter, och ofta är det en taktisk finess tio drag längre fram som styr mästarnas drag här och nu. Det är därför du och jag inte kan se dem.
Det finns fiffiga taktiska knep som vi ska titta på snart, men först några ord om grunderna.
Hot och gardering
All taktik börjar egentligen med att spelarna hotar den andres pjäser och försvarar – eller garderar – sina egna. Det blir en balans av hot och garderingar. Ibland behövs inga fräcka trix alls, utan du kan vinna en pjäs genom att helt enkelt ställa upp fler hot än vad motspelaren kan försvara sig mot.
Det finns flera sätt att förändra hotbalansen. Genom att flytta en pjäs kan du:
- Tillföra ett nytt hot mot en motståndarpjäs
- Blockera ett hot
- Tillföra en ny gardering
- Öppna en linje åt en ny gardering
- Flytta undan en hotad pjäs
Vilket du ska välja i en viss situation tål att tänka på.
Ogarderade pjäser
Det kan vara smart att börja varje drag med att gå igenom vilka pjäser som är ogarderade. Både dina egna och motspelarens. Varje ogarderad pjäs är en potentiell måltavla. Om du kan göra ett drag som hotar en av motståndarens ogarderade pjäser, tvingar du henne att göra något åt det. Då blir det lättare att gissa vad motspelaren kommer att göra, och då kanske du kan räkna ut ditt nästa drag i förväg och slippa famla i blindo totalt.
Hotade pjäser
Sen kan det vara bra att gå igenom vilka pjäser som är hotade. För dina egna pjäser: Behöver du göra något åt det, eller råder det balans mellan hot och försvar? För motspelarens pjäser: Finns det någon pjäs som du kan slå och få en fördel, materiell eller positionell? Eller kan du tillföra nya hot och övermanna försvaret – eller ändra hotbalansen på något annat sätt som vi såg tidigare?
Svaga rutor
Avancerade spelare anfaller och försvarar inte bara pjäser, utan även tomma rutor. Det är väldigt abstrakt och svårt att förstå (tycker jag), och om man inte vet att det är viktigt, tänker man förstås inte på det. Och då åker man på däng mot de spelarna. Men det får vi ta en annan gång. Jag måste lära mig det först.
Nu ska vi gå in på det roliga med schacktaktik – fiffiga knep. De två vanligaste taktiska knepen, eller verktygen, kallas gaffel och bindning. Vi börjar med dem.
Gaffeln – en pjäs hotar två pjäser
I schack betyder “gaffel” att du flyttar en pjäs så att den hotar två av motståndarens pjäser samtidigt. Det säger sig självt att motståndaren inte kan flytta bort båda pjäserna i nästa drag, så du har goda chanser att kunna ta den ena. Grattis!
Vit hittar ett fint drag som åstadkommer två hot på samma gång – en damgaffel. Ser du att damen hotar både kungen och löparen på g4? Svart måste rädda kungen, och löparen går förlorad. Snyggt.
Här ser vi en bondegaffel precis i början av ett parti. (Öppningen kallas tydligen omvänd ungersk, Inverted Hungarian, och är en variant av kungsbondespel, alltså partier som börjar med 1. e4 e5.)
I det här slutspelet har vit hittat en effektiv kungsgaffel som svart har svårt att försvara sig mot. Både bonden på b4 och tornet på c4 hotas, och en av dem måste gå förlorad. Där ser vi hur stark kungen är när den börjar röra på sig.
Vit ligger risigt till. Svart har damen kvar. Bonden på g2 är fängslad framför kungen och lämnar springaren på f3 ogarderad. Men plötsligt har det öppnat sig en chans till utjämning. Hittar du den befriande springargaffeln?
Det finns förstås situationer där gaffeln inte leder till den förväntade vinsten. Till exempel om motståndaren kan flytta den ena hotade pjäsen på ett sådant sätt att den schackar din kung. Då kan hon sedan flytta den andra pjäsen efter att du har parerat kungshotet. Ett sånt drag kallas “Zwischenzug”, tyska för mellandrag – man sticker in ett drag emellan. Sen är det ju inte säkert att du verkligen vill ta en pjäs bara för att du kan det. När motspelaren har flyttat den ena gafflade pjäsen kanske en bättre möjlighet uppstår.
Men gaffeln är ett farligt vapen som du alltid måste ha i ena handen när du spelar schack. Blotta hotet av ett dubbelangrepp styr ofta spelet från kulisserna, även om gaffeln sedan inte behöver plockas fram och användas.
Bindning – en pjäs fängslas framför en annan
Om du hotar en fiendepjäs som står framför en annan, mer värdefull, fiendepjäs, blir pjäsen som står framför bunden, eller fängslad. Motståndaren vill inte gärna flytta den hotade pjäsen – för då tar du den mer värdefulla pjäsen istället. Så länge bindningen består är pjäsen “inaktiverad” och kan inte delta i striden på andra ställen.
När en pjäs blir fängslad framför en kung kallas det “absolut bindning”, i och med att pjäsen faktiskt inte får flyttas. Om den blir låst framför en annan pjäs, kallas det “relativ bindning”. Pjäsen kan trots allt flyttas, om det finns goda skäl.
Springaren på g3 är fängslad av den svarta löparen. Så länge bindningen består kan springaren inte flyttas, om vit vill behålla damen. Ett sätt att bryta bindningen är att flytta damen, till exempel till d3. Ett annat är att ställa löparen emellan: Le2. Ett annat alternativ är förstås att jaga bort den svarta löparen med h3. Men om löparen då backar till h5, är bindningen fortfarande kvar. Vit måste då följa upp med g4 för att en gång för alla befria springaren på f3. Nu börjar man förstå varför löparen till femte raden förekommer så pass ofta i öppningsspelet.
Svart besväras av en bindning av bonden på g7 och en bindning av tornet på f8. För båda pjäserna är det fråga om “absolut bindning” i och med att det är kungen som döljer sig bakom dem. Tornet kan alltså inte lämna åttonde raden, och bonden kan inte lämna g-linjen. Löparen på f6 är alltså trygg, och vit hotar med matt i nästa drag genom Dxg7#. I det här partiet försökte svart skydda sig med g7-g6, men då följde schack matt efter Dxe6#. Ett bättre drag för svart vore kanske De7, men det verkar inte heller hjälpa?
Avdragare – en pjäs flyttar och ett hot avtäcks
Om du kan flytta en pjäs på ett sådant sätt att en annan pjäs därmed hotar en motståndarpjäs, kallas det avdragare. Med ett sånt drag kan du uträtta två saker i ett drag. Om hotet som du avtäcker med avdragaren hotar något värdefullt hos motståndaren, måste han skydda detta. Då kan pjäsen som du flyttade i lugn och ro ta ytterligare ett steg och ställa till med oreda utan att besväras av motåtgärder. Ett mycket effektivt knep som du alltid ska försöka använda (och se upp för).
Om pjäsen som hotas genom avdragaren är motståndarens kung, kallas det avdragsschack. Det är ett effektivt taktiskt knep som är extra farligt – för motståndaren alltså. Som vi ska se ingår det i ditt jobb vid schackbrädet att alltid leta efter möjliga schackar, och om du hittar en möjlig avdragsschack blir det automatiskt en het kandidat för ditt nästa drag.
Hästen på c6 är garderad av en bonde och riskerar inte att bli slagen. Eller? Just det! Om tornet på c4 ändå väljer att slå hästen, hamnar den svarta kungen under attack från löparen på b3 (schack) och måste retirera. I nästa drag kan vit flytta bort tornet och undvika att det slås. I det här fallet ligger även bonden på c7 illa till.
Dubbelschack – tvingar kungen att flytta
Dubbelschack är en särskild variant av avdragsschack (se ovan). I det här fallet schackas motståndarens kung både av pjäsen du flyttar och av pjäsen som står still och vars hot blir “avtäckt”.
Dubbelschack är mycket farligare än man kanske först inser. Det betyder nämligen att motspelarens kung MÅSTE flytta. En dubbelschack går inte att blockera, eftersom den per definition kommer från två håll samtidigt. Du tvingar alltså motståndaren att flytta kungen, vilket kan ge henne svår huvudvärk.
När tornet på c4 flyttar till c8 och säger “schack”, upprepas utropet från löparen på a2. Den svarta kungen angrips från två håll, och därmed är båda de naturliga försvarsdragen otillgängliga för svart: Svart kan inte ta det vita tornet genom Txc8. Svart kan inte heller blockera hotet från löparen med Sf7. Svart kung måste alltså flytta. I det här fallet finns ingen tillåten ruta att gå till, så dubbelschacken leder till schack matt. Det är dock en bonus i just det här fallet och ingår inte som standard i en dubbelschack.
Dolk – en omvänd bindning
Om du byter plats på motståndarens pjäser i avsnittet om bindning här ovanför, får du det som kallas dolk. (Engelska: skewer = grillspett.) Nu är det en mer värdefull pjäs som hotas, och bakom den står en mindre värdefull pjäs. Motståndaren måste skydda den värdefulla pjäsen, men om hon flyttar den, står den billigare pjäsen ensam kvar och kan slås, om du vill.
Exempel på dolk. När den svarta löparen går till d4 hotar den damen, som måste flytta på sig. Tornet nere i hörnet hamnar då i slag och hinner inte undan, eftersom det nu är svarts tur att flytta. (Springaren på e5 är också hotad, så svarts löpardrag är även ett dubbelhot, en löpargaffel.)
Röntgen – ett hot som går genom trä
Det schacktaktiska verktyg som kallas “röntgen” är lite svårare att se än de andra vi har pratat om. Här är det en av dina pjäser som hotar (eller kontrollerar) en ruta “genom” en annan pjäs som hotar samma ruta. När den mellanstående pjäsen slår på rutan, aktiveras hotet från pjäsen som står bakom, och du kan slå på nytt på samma ruta.
Väderkvarn – veva som en galning
Om du får ett läge där du kan utsätta motspelaren för en väderkvarn (engelska: windmill), kommer ditt porträtt snart få en permanent plats nere på schackklubben. Väderkvarnen är en fantastisk apparat, men det kan inte vara så vanligt att den förekommer. Definitionen av väderkvarn är att du genom upprepade schackar kan ta flera av motståndarens pjäser.