Lär dig schack – steg för steg

L

Att lära sig en färdighet kräver en kombination av studier och övning, och det gäller även för schack. Övning betyder att spela mycket schack, och det är den enkla biten idag, med schack på nätet, hundra miljoner spelare på chess.com osv. När det gäller att studera schack på egen hand har det historiskt sett varit ganska svårt, i alla fall i Sverige. Förr kunde man gå ner på bibblan och hitta en fem–sex schackböcker på slumpvis utvalda teman. Men idag finns nästan ändlösa resurser bara en knapptryckning bort, på internet – böcker, kurser, youtubers. Den som vill kan förkovra sig både på bredden och på djupet, frågan är bara vad man ska välja.

Här går vi igenom de områden som du behöver ha en grundläggande förståelse för, om du vill kunna spela hyggligt solida schackpartier. Vi ger tips om bra schackböcker, streamad undervisning och onlinekurser i schack. Vi ger också förslag på hur du kan kombinera studier och spel på ett sätt som ger effektiva framsteg. (Sidan är under arbete.)

Sidan är uppdelad i två delar:

  • Vad ska man lära sig?
  • Hur ska man öva?

Vad ska man lära sig om schack?

För att känna sig säker genom ett helt schackparti behöver man lära sig grunderna inom några olika områden. Om man skaffar sig en grundläggande förståelse för de här olika delarna är man redan en ganska kompetent spelare.

Schackpartier följer en viss logisk ordning, från spelöppning till slutspel och schack matt. Dessutom finns taktiken närvarande i alla stadier av ett parti, som en sorts “hygienfaktor”. Därför har jag satt “taktik” som första punkt i listan över saker man behöver lära sig:

  • Taktik – Det ständiga manövrerandet kring faror och fallgropar, men även försöken att placera ut fällor för motspelaren. Här stöter vi på saker som gaffel, avdragare, bindning m m. En introduktion till det här hittar du på vår sida om taktik i schack. Så småningom ska vi också tipsa om ett par bra böcker på området.
  • Spelöppning – I början, när alla pjäser står samlade och ohotade, finns det inga uppenbara anledningar att flytta den ena pjäsen hellre än den andra. Konsekvenserna av ett drag är svåra att förutse. Katalogen över kända schacköppningar är väldigt omfattande, och det är hopplöst för en amatör att försöka memorera alla varianter. Men du kan skaffa dig en grundläggande förståelse för vad man behöver uppnå i partiets inledning, och vilka fällor man måste undvika.
  • Mittspel / Strategi – Du har kommit igenom spelöppningen utan att hamna i trubbel. Du har flyttat fram pjäserna, satt upp en bondestruktur och kanske fört kungen i säkerhet. Nu börjar mittspelet, och om det inte finns några direkta taktiska finesser kan det vara väldigt svårt att veta vad man ska göra. Det är då strategin kommer in – den något längre planeringen av vad man vill göra i ett schackparti. Strategi handlar om konkreta fördelar som du kan försöka uppnå när du inte har tillgång till taktiska finesser. Här finns idéer som svaga bönder och svaga fält, öppna linjer, utposter, starka löpare m m. Vår sida om strategi i schack är under arbete. Även på det här området ska vi tipsa om en eller ett par böcker.
  • Attack – Om båda spelarna har lyckats bygga en ställning som saknar uppenbara svagheter kan det vara hemskt svårt att komma vidare. För glada amatörer kan det bli en lång period av trevande manövrering i det här läget, tills någon gör en blunder och sätter bort en pjäs eller till och med damen. Men vassa spelare saknar inte verktyg för den här utmaningen. Det kan handla om att rikta en samlad attack mot till exempel f7 eller flytta fram bönderna på ena flanken för att attackera motspelarens ställning eller att bryta upp status quo. Det kan även handla om att offra en pjäs i något syfte. Tänk dig själv att allt verkar stabilt och tryggt, och så plötsligt tar motspelaren en av dina välgarderade bönder med sin löpare, som du genast slår. Men istället för att du får en fördel leder det till en otrevlig attack mot din kung. Hur ska man försvara sig mot sånt?! Tänk dig nu att det är du som startar den där attacken från en blå himmel. Det är något att lära sig!
  • Mattbilder – Målet är alltid att sätta motspelaren schack matt. Schackspelarna har under historien upptäckt återkommande ställningar där motspelaren kan sättas schackmatt i ett antal drag. Genom att du bekantar dig med dessa mönster, som brukar kallas “mattbilder”, kan du känna igen dem när de dyker upp i dina egna partier. Då kan du hitta vägar till seger som du annars skulle förbise. Det är ett väldigt effektivt vapen som kan ge dig rykte som en farlig spelare, och vem vill inte ha det! Det är också bra om du kan se de här positionerna i din egen ställning och försvara dig mot dem innan det är för sent. Här kan du läsa mer om mattbilder i schack.
  • Slutspel – Att välja rätt drag när brädet är nästan tomt kan verka enklare men är ofta svårare. Slutspel kan vara väldigt komplexa – just för att allt är så öppet. Precis som i öppningsspelet kan det vara svårt att lista ut varför det ena draget är bättre än det andra. Och ändå kan ett enda litet feldrag utgöra skillnaden mellan vinst och förlust, eller att man går miste om en given remi. Det finns massor av teori kring slutspel, massor av användbara principer, men genom att lära dig de vanligaste kan du täcka in de slutspel som du oftast hamnar i – kung mot kung och bonde, tornslutspel osv.

Du måste inte bli expert först på ena området och sen på nästa. Det vore en omänsklig uppgift. Men med en bra grund i vart och ett av de här områdena har du kommit en bra bit mot att bli en solid schackspelare. När du väl har en förståelse för grunderna kan du förfina ditt kunnande efterhand. När partierna kommer och går, märker du var behovet är som störst om du ska kunna ta dig till nästa nivå. Då kan du fylla igen en kunskapslucka i taget.

Hur ska man öva på schack?

Här kommer ett förslag på träning och övningar som kan hjälpa dig att nå en högre rating i schack. Mitt förslag är att du övar efter den här planen, men självklart är du fri att justera den efter eget huvud:

  1. Träna på schackproblem – På nätet och i böcker finns oändligt många schackproblem där du tränar dig på att hitta lösningar i alla möjliga ställningar, från jätteenkla till jättesvåra. Att börja med enkla schackproblem är ett fint sätt att komma in i tänkandet i schack, och den här träningen kommer ge direkta resultat i dina egna partier. Schackproblem är något som du kan fortsätta med hela livet. Att det står först i listan betyder inte att du ska sluta med det när du börjar med steg 2.
  2. Spela mot telefonen – Att spela mot en telefon (eller annan dator) har sina nackdelar, men när man börjar spela schack – eller om man är ovan efter ett uppehåll – tycker jag att telefonen är ett bra alternativ. Du behöver inte känna dig dum, du kan avbryta så fort du gör bort dig, och när hjärnan börjar koka av alla hot och linjer och hinder som du ser på brädet, kan du stänga av och vila en stund. Sen kan du återuppta partiet när det passar dig. Schack på nätet mot andra spelare går som regel ganska fort och kräver att du slutför hela partiet utan avbrott. Även ett schackparti med 30 minuter per spelare kan kännas alldeles för stressigt när man är ovan.
  3. Spela mot människor – Självklart är “the real thing” mycket roligare än att spela mot en maskin. Det kanske till och med är hela poängen med schack. Så snart du har kommit över den första osäkerheten, eller om du helt enkelt inte vet vad osäkerhet betyder, ska du inte tveka att ge dig in i hetluften och spela mot andra människor. På nätet finns miljontals med schackspelare tillgängliga vid varje tid på dygnet. Till skillnad mot schackklubben nere i centrum kan du vara säker på att hitta jämbördigt motstånd. Tack vare schackets ratingsystem kan du räkna med att få uppleva många jämna och spännande schackpartier oavsett din nuvarande spelstyrka.

    Tips: Mitt tips är att börja med det som på Chess.com kallas Dagligschack. Du har 24 timmars betänketid för varje drag, så du kan i lugn och ro tänka igenom varje ställning och se vilka alternativ du har. Samtidigt är det fullt möjligt att spela snabbare än så, och oftast behöver du inte vänta ett dygn på motspelarens nästa drag. Några drag om dagen brukar det kunna bli. Det är ett jättebra format när man är en ny eller rostig schackspelare. Dessutom börjar man som ny spelare med lägsta möjliga rating (400). På så sätt slipper du inleda med svåra partier mot spelare med hög rating och bara förlora parti efter parti. Våga och vinn!
  4. Gå ner till lokala schackklubben – Precis som att spel mot människor är snäppet roligare än att spela mot telefonen, är spel öga mot öga trots allt ännu lite mer givande än att spela mot en avatar på en bildskärm. Man får in hela den mänskliga dimensionen. Motspelaren är en personlighet med kroppsspråk, minspel och läten som återspeglar det som tilldrar sig på brädet. Efter matchen kan man snacka lite eller ta en kaffe. Man kanske ses igen veckan därpå. Det är trevligt. Nackdelen är att klubbspelare ofta håller en ganska hög nivå, och som novis kanske man tröttnar på att alltid förlora. Men med gedigna studier och idog träning på nätet ska du nog kunna ge dem en match!

Hur tränar man på schacköppningar?

Spelöppningen är en tröskel för den ovana schackspelaren. Det går inte att banka in alla schacköppningar, och det är svårt att veta varför det ena draget är bättre än det andra i början av partiet, innan mönstret av hot och försvar har etablerats på brädet.

Mitt tips är att spela många partier mot telefonen eller datorn, men bara fram till ditt första misstag. Avbryt sedan och börja på ett nytt parti. I den här fasen av din utveckling som schackspelare är det inte effektivt att spela färdigt alla långdragna partier där du redan befinner dig i underläge efter en blunder. Då är det bättre att börja om och skaffa dig en vana vid att spela de där första dragen som känns så obekväma eftersom man inte har något att gå på. Det här funkar bäst om man spelar mot telefonen (eller datorn).

Ett annat tips är att läsa korta beskrivningar om olika schacköppningar och hitta en eller två som du tycker verkar bra för dig. Använd dem sedan så ofta som möjligt och du kommer uppleva att du faktiskt börjar känna en viss komfort med dem. Du börjar känna igen vissa drag och “strukturer”, eller mönster, och du lär från dina misstag när du ska avstå från ett drag eller när du behöver genomföra ett visst drag för att undvika problem.

Analysera dina partier

Efter ett parti är det väldigt lärorikt att gå igenom det och lära av sina misstag – men även av sina lyckade drag. Analysen behöver inte göras samma dag, utan ta det när andan faller på. Leta upp stället där det gick fel – för dig eller för motspelaren. Försök förstå vad det var som hände. Kanske råkade du ut för en taktisk figur som du känner igen och kan namnet på, som en springargaffel. Eller det kanske handlar om att dina pjäser går i vägen för varandra och inte kan göra ett effektivt jobb tillsammans. Oavsett vilket kommer upptäckten att läggas in i ditt “neurala nätverk” av schackkunnande, och nästa gång du spelar kommer det att finnas ett minne av att “just det, om jag spelar hästen här står den i vägen för löparen” osv. Sakta, sakta bygger du upp din schackintuition.

Schackblogg